Christine Lagarde hyllade ett “ganska historiskt ögonblick” på torsdagen efter att Europeiska centralbankens räntesättare enhälligt kommit överens om att skapa ett verktyg för att köpa obligationer som ECB-presidenten hoppas ska förhindra höga räntor från att utlösa en ny skuldsmälta i euroområdet.
Genom att ge sig själv makten att köpa obegränsade mängder obligationer i vilket land som helst lider det av en ökning av sina lånekostnader utöver den nivå som motiveras av ekonomiska grunder, ECB åtgärdade en viktig sårbarhet som har förföljt euroområdets beslutsfattare sedan skuldkrisen nästan slet isär den gemensamma valutan för ett decennium sedan.
Tanken på att hantera stora skillnader i medlemsländernas lånekostnader möttes initialt av ett frostigt mottagande från tjänstemän i sparsamma länder, som Tyskland och Nederländerna, som fruktade att centralbanken skulle uppmuntra förakt bland svaga länder och kunde få alltför stänga. Finansiering av regeringar – en praxis som är olaglig enligt EU-lagstiftningen.
I slutändan skyndade sig tjänstemän att avsluta det nya instrumentet tidigare än de skulle ha önskat genom en försäljning på Italiens obligationsmarknad, som fördjupades denna vecka efter att landets premiärminister och tidigare ECB-president Mario Draghi avgick, vilket orsakade skillnaden mellan obligationer ger efter att vidgas, av Rom och Berlin.
Hur nådde ECB överenskommelsen?
Lagarde sa att det var “glädjande” att alla 25 medlemmar i ECB-rådet stödde skapandet av Transmission Protection Instrument, eller TPI – ett verktyg som hon sa skulle vara “kritiskt för att på rätt sätt föra vår penningpolitik framåt”.
Analytiker misstänker att en klassisk europeisk kompromiss har uppnåtts, där de hökaktiga ledamöterna i ECB:s styrelse lyckades deras push för en större än väntat räntehöjning på en halv procent i utbyte mot deras stöd till TPI.
“Det ser ut som en stor sak”, säger Holger Schmiding, chefsekonom på den tyska investeringsbanken Berenberg. “ECB:s berömda hökar har ökat med sitt krav på en ränta på 50 punkter och inte 25 punkter [rise] I dag; Duvorna fick en ny försvarslinje mot en överdriven expansion av avkastningsskillnaderna inom euroområdet.”
Hur kommer verktyget att fungera?
ECB sa att den huvudsakligen kommer att köpa statsobligationer med löptider mellan ett och 10 år i alla länder som “upplever en försämring av finansieringsvillkoren som inte motiveras av landsspecifika grunder.” Vad detta betyder på klar engelska är att beslutsfattare kan svara till varje pressad marknad på medlemsländerna – förutom det som orsakas av förändringar i de ekonomiska utsikterna. Som en del av detta kan den också överväga att köpa värdepapper från den privata sektorn “om det behövs”.
Det finns väldigt få gränser för omfattningen av dessa köp – deras storlek “beror på hur allvarliga riskerna är” och inte någon i förväg överenskommen gräns. Lagarde sa att ECB-rådet kommer att bestämma när de nya instrumenten ska användas “efter eget gottfinnande” och utan att “vara beroende av någon”.
ECB hävdade att eventuella obligationsköp som gjordes under programmet inte skulle blåsa upp dess släkting Saldo € 9tnMen det var vagt om hur exakt detta skulle kunna göras.
Finns det några villkor?
ECB:s tidigare köp av statsobligationer har upprepade gånger ifrågasatts i Tysklands författningsdomstol och där Nästan säkert är de liknande drag mot hennes sista plan. För att skydda sig själv kopplade ECB några relativt lätta villkor till det nya instrumentet.
Alla 19 euroländer kommer automatiskt att vara berättigade till instrumentet, så länge de inte brutit mot EU:s finanspolitiska regler och uppfyller de villkor som är knutna till EU:s återhämtningsfond. ECB kommer också att överväga om ett lands “offentliga skuldbana är hållbar” och om det har “sund och hållbar makroekonomisk politik.”
Innan det nya verktyget lanserades sa Lagarde att rådet skulle utvärdera “marknads- och transmissionsindikatorer”, såsom kostnaden för upplåning för regeringar och företag, för att avgöra om effekten av dess penningpolitiska beslut skulle ha den önskade effekten i hela regionen och skulle bedöm sedan om obligationsköpen skulle vara “proportionerliga” i jakten på inflationsmålet på 2 procent.
Kommer det att hjälpa Italien?
De flesta analytiker tror inte att ECB:s nya verktyg kommer att vara till stor nytta om Rom hamnar i en djup politisk kris – till exempel om en ny regering vägrar att genomföra de strukturella reformer som överenskommits som en del av EU:s återhämtningsfond.
På frågan om Italien sa Lagarde: “Politiska frågor är för den demokratiska processen i varje land och medlemsland och detta är verkligen fallet med det land du syftar på.” Hon tillade att “skillnader i inhemsk finansiering legitimt kan uppstå”, vilket tyder på att ECB inte skulle ingripa om den bedömde investerare som reagerar på legitima farhågor om inriktningen av italiensk ekonomisk politik.
Om italienska obligationsräntor stiger stadigt “mot fortsatt osäkerhet om valets utgång kan ECB besluta att inte utlösa TPI”, säger Frédéric Ducrozet, chef för makroekonomisk forskning på Pictet Wealth Management.