Patagoniens radikala affärsrörelse är fantastisk – men regeringar, inte miljardärer, borde rädda planeten | Carl Rhodes

MDjärva uttalanden om att hantera klimatkrisen har blivit krav i företagsvärlden under de senaste åren. Men det togs till en helt ny nivå när grundaren och ägaren av friluftsklädesföretaget Patagonia, Yvonne Chouinard, meddelade att hans familj skulle flytta 98 % av bolagets aktier till en nystartad ideell organisation som ägnar sig åt att bekämpa klimatkollaps.

Seward applåderades för att han “gav upp” sitt företag för planeten. Han hävdade själv att det “ställer kapitalismen på huvudet”. Chouinards utbredda beundran är ett tydligt tecken på folkligt missnöje med överdrifterna i den globala företagsekonomin och dess miljardärschefer. Men frågan kvarstår: om Markerar denna gåva en grundläggande förändring i systemet?

Budskapet var Chouinards slutsats 50 års engagemang Att vara i affärer för att rädda planeten. I ett brev han publicerade förra veckan, med titeln “Jorden är nu vår enda aktieägare”, beskrev han nästa kapitel för Patagonien. Ägandet av företaget kommer att överföras från Chouinard-familjen till två enheter: en trust och en ideell organisation. De uttalade målen för detta djärva drag är att “skydda samhällets värderingar”, bekämpa miljökrisen och skydda naturen.

Faktum är att Chouinards plan innebär att varje år cirka 100 miljoner dollar av vinster som inte återinvesteras kommer att ges till en förening, kallad Holdfast Collective. Holdfast kommer att äga 98% av Patagonia, allt i aktier utan rösträtt. Den exakta karaktären på det arbete Holdfast kommer att utföra har inte specificerats, annat än den mycket allmänna idén om dess miljösyfte. Patagonien beskriver detta mål som att “bekämpa miljökrisen, skydda naturen och den biologiska mångfalden och stödja blomstrande samhällen.”

Holdfast är en 501(c)(4) IRS-skattebefriad organisation. Detta innebär att till skillnad från offentliga välgörenhetsorganisationer är det juridiskt tillåtet att engagera sig i politisk verksamhet.

Samtidigt går bara 2% av företaget, men alla röstberättigade aktier till Patagonia Purpose Trust. Det här är den organisation som Patagonia hävdar att “skapades enbart för att skydda vårt företags värderingar och uppdrag” att rädda planeten. Det vill säga att stiftelsen har vetorätt över beslut som styrelsens sammansättning, dess organisationsstruktur och bolagets verksamhet.

Så, som inte längre äger Patagonia, vad kommer Chouinards roll att vara i framtiden? Gud Patagonia hemsida Säger, “Familjen Chouinard kommer att leda Stiftelsen för Patagoniens syfte”, “kommer att fortsätta sitta i Patagoniens styrelse” och “kommer att leda det filantropiska arbete som utförs av Holdfast Collective.”

Det verkar som att medan Chouinard avstår från ägandet av sitt företag, så avstår han inte kontrollen. Men är det han gör kvalitativt annorlunda än andra filantropiska miljardärers handlingar? I dessa dagar står den globala eliten i kö för att donera sina förmögenheter till goda ändamål, liksom gamla rånarbaroner. Se bara på Bill Gates och Warren Buffetts Promise to Give, där de och mer än 200 av världens rikaste människor har lovat ge det mesta av sin rikedom ta itu med de problem som företaget står inför. Gates egen stiftelse har bombat på ett fantastiskt sätt 6 miljarder dollar i anslag och välgörenhetskontrakt år 2021.

Det som gör Chouinard unik är att han i stället för att ge ett abstrakt åtagande faktiskt gav upp sina tillgångar. Han är inte längre en miljardär. Med detta drag är hans ambitioner uttryckligen politiska såväl som miljömässiga. “Jag hoppas att det kommer att påverka en ny form av kapitalism som inte slutar med ett fåtal rika människor och ett gäng fattiga människor”, sa han. New York Times.

Att Chouinard och andra bidrar till att ta itu med klimatkrisen är utan tvekan en bra sak; När allt kommer omkring har regeringar runt om i världen misslyckats i årtionden. Problemet är dock att det hela är en del av ett utvecklat globalt system där ansvaret för att ta itu med offentliga och sociala problem alltmer tas över av privata intressen. Och som vi ser med Chouinard är det en kvalificerad elit som kan göra skotten.

Istället för att ta itu med det underliggande politiska och ekonomiska systemet som skapar ojämlikhet, ger miljardärfilantropi det moraliskt berättigande. De kan besluta att lämna över sina pengar, men de fattar ändå besluten. Resten måste bara passivt lita på sin generositet. Exakt vad Holdfast-kollektivet kommer att spendera sina 100 miljoner dollar på under sitt år har ännu inte avslöjats. En nyckelfråga är dock om det kommer att vara öppet för offentlig granskning och ansvar.

Vi lever i en tid där företagare tar över som samhällets moraliska domare och använder sin rikedom för att ta itu med vad de ser som samhällets största problem. Samtidigt växer rikedomen och antalet miljardärer i världen, och ojämlikheten sträcker samhället till bristningsgränsen.

Det är fantastiskt att Chouinard sätter sitt företag i arbete för planetens framtid. Det som inte är bra är hur våra liv och vår framtid är Mer och mer beroende på den rika elitens makt och generositet, istället för att kontrolleras av folkets gemensamma vilja. Som ett globalt samhälle kan vi inte stå tillbaka och hoppas att framtida miljardärer kommer att besluta sig för att ge sina förmögenheter i planetens tjänst – det finns alldeles för mycket tid över för sådana absurda lyx.